Jag ropade aldrig "Hej"...

/ Permalink / 0
men det hjälpte inte ett jäkla skit. Jag åkte dit på vinterkräksjukan med buller och bång. Förstår inte varför denna sjuka ska behöva existera. Jag hade turen att slippa spy men man blir ju inte mindre dålig för det. Jag var svimfärdig ett tag och vågade knappt ta mig från toan in till soffan för jag var rädd att jag skulle slå i backen. Herregud, vad sjuk man blir. Nu återstår det att få tillbaka aptiten och orken.
 
När man är sjuk i det här huset så har man alltid sällskap. Nu har vi en liten familjemedlem till som sällskapar och det gör hon med högsta betyg, lilla Sessan. Hon ligger gärna nära då hon sover...
 
 
Är soffan ledig så sträcker hon gärna ut sig den lilla skapelsen...
 
Hon fick inte nackspärr om ni undrar ;)
 
Nu hoppas att jag att vi slipper sjukdomar på ett bra tag.
 
Kram på er!
Till top