Att förlora sin...

Skogsbacka / Permalink / 1
fyrbenta familjemedlem är väldigt ledsamt och tufft. Jag har varit med om att ta bort en hel del djur under mitt 42-åriga liv men att mista Ludde var hårt, även om jag innerst inne visste att det inte fanns något alternativ, så tog det väldigt hårt. Inte förrän nu har jag bestämt vart Ludde ska begravas. Det har fått mogna fram och självklart ska han ha sin sista viloplats i Skogsbacka. Han älskade Skogsbacka, att ligga på verandatrappan och se ut över ägorna, springa runt på gräsmattan och nosa, så självklart är det där han ska vara. 
 
Jag ville ha en plats där jag kan se gravplatsen från verandan, där det är vackert på sommaren osv. Gravplatsen fick bli bredvid den stora kaprifolen där jag också planterat Astrid Lindgren-rosen.
 
Nu saknas bara en liten lykta, sedan är det klart.
 
 
 
Ludde lät jag kremera separat på Rimforsa smådjurskrematorium. Kremerar man sitt djur enskilt där så får man sitt djur hemskickat i en jättefin handgjord träurna. Så det har inte varit några problem med att vänta med att begrava dem. Dem ja, vår skogis Amadeus fick också göra Ludde sällskap, han blev också kremerad... och Trollduva,kaninen, som dog nu i slutet på sommaren. Hon har legat i frysen så det var dags nu ;)
 
Hur brukar ni göra med era husdjur?
 
Kram
#1 - - Björn Andersson:

Malin.
Tack för din fina komplimang. Från den som tillverkat urnan.

Svar: Tack själv för ett jättefint jobb!
malinlorentzon.se

Till top