~Skogsbacka~

Igår hände det som kan hända, som man inte vill ska hända och som jag som mamma alltid har i bakhuvudet. Som tur var, så var de två som gav sig ut... Så här var det... Alva och en stallkompis bestämde sig för att rida ut. De skulle bara ta en liten lugn runda. Det höll på att mörkna men det brukar aldrig vara några problem och snön som fallit lyser upp lite. De gav sig iväg och Lotus verkade pigg. Jag fortsatt med stallsysslorna och när jag står och vattnar Lotus hö så ringer Alva. "Jag har ramlat av, Lotus sprang iväg hemmåt, allt är bra med mig" var det hon sa när jag svarade. Alva lät lugn, annat var det med mig och mamman till den andra tjejen. Jag frågade var de var och vi sprang iväg för att möta dem och förhoppningsvis få tag på Lotus. När vi mötte dem hade vi inte sett Lotus, de ropade på oss om vi hade honom och det hade vi inte. Stallkompisen tog hem sin häst och därefter fortsatte de letandet. Alva och jag delade på oss och letade vidare. 

 

När sådana här saker händer går jag in i ett otäckt lugn. Jag gick i skogen, lyste med mobilen och ropade på Lotus. Efter en liten stund ringde jag Alva, herregud hon var ensam på sitt håll i mörka, iskalla skogen, förmodligen chockad, jag måste ju ha koll på henne med. Hon svarade och grät, såklart och var så orolig. Jag pratade med henne lugnt och bestämt, "Vi kommer att hitta honom" var det enda jag sa. Sedan sa jag till henne att ta det lugnt. Allt ordnar sig. Vi letade därefter vidare. Jag hittade färska spår i snön, precis vid dem, visade det sig sedan vara Alvas fotspår, vi var på samma spår. Telefonen gick varm, från alla möjliga hästvänner. När något sånt här händer, då dyker hjälp upp från alla håll! Ni ska veta, ALLA ni som ringde, hörde av er, hjälpte till, ni är guld värda! 

 

Efter en lång stund i skogen ringer Hampus, Alvas kille. Han var i stallet. När han stod på stallplanen hade Lotus kommit tillbaka i full fart och sprungit in på baksidan av stallet. Han lyckades få tag på honom och få hjälp med att få in honom i boxen. När jag fick detta samtal från Hampus, att Lotus var tillbaka i stallet, den känslan var heeeelt underbar! Då kom nästa grej, alla frågor hur han var, stod han på alla fyra osv. Jag pulsade vidare i snön, så snabbt jag kunde och när jag kom på vägen kom en stallkompis och mötte upp med bil och gav mig skjuts hem. 

 

Tillbaka i stallet gick jag genast till boxen och där stod Lotus och åt och såg ut som vanligt. Så långt inga skador. Till slut kom alla tillbaka, som hjälpt till att leta. Ni anar inte vad ni betyder för oss! 

 

Hur det gick med Alva... Det gick bra. Det kunde gått så mycket värre. Hon sträckte till sin ljumske som hon har bekymmer med, öm i axeln, så idag är hon riktigt mör i hela kroppen. När hon trillade av tänkte hon, när hon låg på marken, akta för Lotus bakben. Han touchade henne nog lite på insidan av låret, men kunde kanske trampat henne värre om hon inte tänkt så. När allt detta hände var det en som var lycklig, det var Lotus hahaha. Han gjorde ett riktigt krumsprång rakt upp i luften, Alva flög, han gnäggade och stack iväg.